Pain is temporary - glory is forever

Eller var det tvärtom? Dåliga knän, dåligt minne och tänder som skramlar likt växelpengar i munnen. Och ingen jävla glory att tala om. Glory holes... ja, ett fåtal men det är ju inte samma sak. Vart är min glory? Jag har ju skrivit typ sjukt bra böcker och ändå är det ingen som vill intervjua mig. Mina filmmanus är oxå sanslöst roliga och mina skådespelarinsatser är fan värda en Oscar men ändå så dimper det inte ner nån glory på mig. Bara pain. Sådana där långa, nygräddade... Haha, lite fransk humor, så blir det när man jobbar för fransmän. Nej, skämt åsido, man ska inte skoja om baguetter. Det är allvarliga saker.

Jag kräver lite glory snart! Jag är värd det! Jag är 40 och har åstadkommit mer än de flesta här i livet. Jag har samlat allt detta på papper för att lämna efter mig till världen då jag dör och då kommer framtidens människor förundras över alla dessa tabeller jag plitade ihop som 7-åring.
Jag tänker inte slänga något av detta förrän världen ger mig lite erkänning och en gnutta glory. Jag är trött på pain... Sådana där långa, nygräddade... Haha, lite fransk humor igen där, jag är på g idag.

Nytt ordspråk: Pain is nygräddat - Glory holes are not the same as glory!

Dagens ungdom!

Vad är det med dagens ungdomar egentligen? Jag fick stå och vänta i 45 min... 45 MIN... innan någon hjälpte mig över gatan imorse! Det är ju helt skandalöst! Vad ska medelålders människor göra för att få lite uppmärksamhet i dagens samhälle?
Och när jag väl fick hjälp så var det av Gerda, 75 som slog mig med käppen och påstod att jag var oförskämd och lat. Dagens gamlingar... Det är fan inte lätt att vara medelålders i dagens Sverige.

Kalla mig Herr Hörning, tack!

Snart smäller det! Jag är redo! Redo att axla manteln som en äkta, mogen man. Jag har väntat på den här dagen i 40 år. Snart är den här... Både spännande och läskigt. Jag har alltid hoppats att jag skulle klara mig helskinnad till den här dagen. Jag klarade mig inte helt helskinnad (smittkoppsärret har vanställt mitt annars så välskapade yttre) men jag kan åtminstone fortfarande gå. Inte alltid rakt men ändå...

Det ska bli skönt att äntligen kunna vara ärlig mot omvärlden. När man passerar 40-strecket är det plötsligt ingen som kan komma åt en längre. Man är untouchable.

* Jag kan slänga tupén utan att någon vågar kommentera det för vid 40 är det ok att vara flintskallig.

* Jag kan komma undan med att titta på Antikrundan.

* Jag kan spela Bingolotto utan att behöva klaga på vilken bluff det är för att hålla uppe skenet av att jag är hipp och har koll.

* Jag kan gå runt i nätbrynja och ändå få ligga.

* Jag kan berätta vitt och brett om eventuella potensproblem och folk kommer bara nicka förstående istället för att skratta och doppa mitt huvud i toalettstolen (Damn you, Klas Broberg, 9C, 18/2-1986, jag har fortfarande lock på vänster öra och det var inte ens något fel, visade det sig sen, jag hade bara svullna körtlar i ljumsken)

* Jag kan äntligen kräva att folk tilltalar mig med Herr Hörning.

Jag, Dan... Jag menar HERR Hörning! är redo att för den stora 40-årsdagen. Jag funderar på temat 'Mognad'... ICA-kort, labradorer och fallfrukt... Spånar vidare. Jag hör av mig då jag har bestämt mig. Eller ifall jag glömmer vad jag sist pratade om...




RSS 2.0