lastgammalmenglad

Denna vinter forstätter att slå rekord efter rekord i köld och elände. Det är egentligen ganska dålig tajming att flytta hemifrån till en lägenhet där man får betala för uppvärmning. Jag är livrädd för höga elkostnader, så nu är det tofflor på toaletten som gäller. Golvvärme är trams egentligen. Hur mycket tid spenderar man egentligen  i ett badrum? När jag var ung var det ingen som klagade på kalla golv. Då var man tacksam för att mammutarna inte trampade ihjäl elden.
Elbolagen gråter men jag kommer att skratta hela vägen till banken.

Det är inte lätt för en gammal man att flytta... Så jag sket i det! Hade det inte varit för att mina flyttkamrater baxat ut mig på sådan där kryssning-öl-bärar-vagn så hade jag fortfarande suttit kvar i Fredhäll och ugglat. Nu sitter jag istället på Stora Essingen och hittar inte ut. Jag har inte kunnat gå till jobbet för jag hittar ingen tunnelbana och färdtjänst är jag tydligen för ung för... BAH!
Jag har istället ägnat dagarna åt att ligga i sängen och instruera min sambo om vart allting ska stå genom att peka med en käpp. Jag brukar även beklaga mig över den hemska, moderna tekniken då diskmaskinen drar igång. Tacka vet jag dagarna då hela familjen samlades och gick ned till bäcken för att diska och tvätta. Eller ja, mamma gjorde det medan vi män stod med en käpp och pekade hur hon skulle göra...
Flytten gick smidigt annars, måste jag säga. Drack mig redlöst berusat på passionsfruktslikör och sjöng snuskiga visor medan alla andra kånkade kartonger fram och tillbaka. Kräktes i en skrivbordslåda och somnade hopkurad på en matta i flyttbilen. Vaknade orakad och med en tatuering på vänstra skinkan. En lyckad dag minst sagt.